Mina öl

Ölbryggning i korthet

Hur man börjar

Utrustningstips

Råvaror

Lite kemi


Prylar som jag gillar - Bryggverk och Maltkross


Bryggverk, Braumeister 20L

Kylbox och 25-litersgryta i all ära, men kontrollen på processen är förstås inte så bra. Därför har jag skaffat ett bryggverk, dvs ett tid- och temperaturprogrammerbart kärl för både mäskning och kokning.

Här visar jag de olika stegen vid bryggning med detta tillbehör, men först en titt på själva utrustningen.

Längst till vänster står bryggtunnan. Den har en tappkran och en kontrollenhet. Inne i tunnan finns en värmeslinga, och bakom kontrollenheten sitter en pump. Den där pumpen ska man för övrigt komma ihåg att plocka isär och rengöra, helst efter varje bryggning. Det är en bra konstruktion så det är inte så svårt.

Jämte bryggtunnan står ett insatsrör. Det är i detta som man häller malten. Till insatsröret hör den brunröda tätningsringen som ligger på locket till höger. Framför insatsröret ligger två uppsättningar hålskivor och nätsilar. Dessa kommer att hålla malten på plats nedåt och uppåt. Slutligen finns det ett rör och en vingmutter som används för att hålla fast insatsröret i bryggtunnan.

Till förberedelserna inför bryggningen hör att krossa malten. Detta gör jag med min maltkross som jag skriver mer om längre ner på sidan.

Man fyller bryggtunnan med vatten. På mittpinnen sitter tre streck som representerar 15, 20 och 25 liter. Jag brukar fylla till ca 23 liter. Det ger 15-16 liter vört efter kokning.

Kontrollenheten programmeras manuellt genom att man stegar sig igenom ett antal raster och humletillsatssteg. Enheten, som tillåter fem olika raster och tre humletillsatser, kommer ihåg tidigare schema så det blir inte så mycket knappande.

För att effektivisera uppvärmningen har jag gjort en isolering av ett liggunderlag som jag spänner på bryggtunnan och locket. Tar bort isoleringen när det är dags att kyla vörten.

När vattnet nått inmäskningstemperaturen (37ºC i mitt fall) så sätter man i insatsröret. Längst ner på insatsröret sitter tätningsringen (syns inte här) vilket gör att pumpen som har sitt utlopp innanför tätningsringen kan pressa upp vatten genom malten.

Därefter trär man på den ena hålskivan över ringen och låter den glida ned genom insatsröret, och placerar sedan den ena nätsilen ovanpå hålskivan.

Så är det dags att fylla på den krossade malten i insatsröret. En slev är bra att ha för att röra ner malten så att den väts ordentligt och lägger sig på den nedre nätsilen.

Över malten lägger man den andra nätsilen, och överst den andra hålskivan.

Slutligen spänner man fast insatsröret mot bryggtunnan med röret och vingmuttern. Detta säkrar att insatsröret är tätt mot bryggtunnans botten.

Värmespiralen befinner sig i botten av bryggtunnan, mellan insatsröret och tunnans vägg.

Med en knapptryckning startar mäskningen. Pumpen pressar upp vätskan genom malten så att den flödar över insatsrörets kant och ner mot värmespiralen. I botten sitter även inloppshålet till pumpen så nu cirkuleras vörten genom malten samtidigt som den tempereras enligt det inprogrammerade schemat. Under uppvärmningen skall förstås locket vara på:.

När den sista rasten är slut piper kontrollenheten för att tala om att det är dags att ta bort malten.

Med hjälp av ett par verktyg som hör till utrustningen lyfter man (efter att ha skruvat loss insatsröret) upp röret med malten och låter detta hänga i tunnan för att rinna av.

Sedan tar man bort insatsröret, sätter på locket igen och låter programmet fortsätta med koksteget.

Jag använder humlekottar som jag har i en tvättpåse för att slippa en massa sediment i tunnan och igensättning av kranen. Eftersom detta gör att humlen inte riktigt kommer åt vörten på samma sätt som om den var lös så överdoserar jag humlen "på känn".

När kokpunkten nåtts tar jag av locket. Det gäller att vara med under uppkokningen, för det är lätt att vörten kokar över.

Efter kokning ska vörten kylas snabbt. Jag skrotade min egenhändigt tillverkade kopparspiral och köpte en stålspiral som passade tunnan. Mycket effektiv! Avtappning gör jag till största delen via tappkranen, men det sista får man hälla över eftersom tappkranen sitter en bit över botten.

Ja, det var processen i korthet. Mycket smidigt, så finns det då ingen baksida? Jo, det är mycket diskande som inte blir lättare av att en del prylar väger en del. Nätsilarna är pyssliga att få rena eftersom malten gärna fastnar i öppningarna.

Men som helhet är detta en mycket trevlig apparat.


Maltkross, Monster Mill MM-2

Insåg att jag skulle fortsätta med ölbryggning ett bra tag till så det kändes motiverat att investera i en maltkross. På så vis finns det fler maltsorter att välja på, och man kan köpa större förpackningar som kan lagras längre - vilket också blir billigare.

Gillade själva krossen som har en klassiskt amerikansk grov och robust design av 50-talstyp. Den långa, smala axeln är drivaxeln. Man kan köpa till en vev, men jag använder min borrmaskin som drivkälla. Det rattliknande vredet vid sidan av drivaxeln är inställning av axelavståndet mellan de två cylindrarna. De två vingskruvarna är låsningar till axelavståndsregleringen.

Till tratten hörde en fiberplatta som krossen monterades på och som man sätter på en hink eller liknande kärl som malten kan samlas upp i.

Att skruva samman tratten gick utan problem, men ett tips till den som vill göra samma sak är att sätta ihop de raka sidoplåtarna med de dubbelvinklade nedre hållarna innan sidoplåtarna skruvas mot de trattformande sidostyckena. Det står i anvisningarna att man ska göra det i omvänd ordning men det är besvärligare.

Ja, så var det bara att sätta samman delarna och trimma in axelavståndet. Rekommenderat avstånd är 1,1 mm men jag har lagt till några tiondelar.






Tillbaka till sidans början