GULD OCH DESS SVENSKA KONTROLLSTÄMPLAR

Har vid ett par tillfällen sökt info på webben om årtalsstämplar för guld med lite dålig framgång. Efter att ha hittat infon på annat ställe så tänkte jag sammanfatta lite om vad jag hittat kring detta ämne.

Först lite om guld

Guld är ett grundämne med en del trevliga egenskaper. Det är i ren form mycket duktilt, dvs. det låter sig bearbetas kraftigt utan att spricka. Rent guld kan därför hamras eller pressas ut till mycket tunna folier. Sådana folier (bladguld) har en stor användning för utsmyckning av föremål och byggnadsverk.

Guld är en god elektriskt ledare. Detta i kombination med att det är mycket inert (dvs. obenäget att reagera med andra ämnen vilket gör att det inte i någon märkbar utsträckning bildar oxider) har gjort det till ett utmärkt ämne för elektriska kontakter och ledare. Därför är den industriella användningen av guld omfattande.

Det faktum att guld är inert innebär att det är mycket beständigt. Det rostar inte bort som järn och andra oädla metaller. Därför har det till exempel fått stor användning som fyllnadsmaterial i tänder. Mer än 5 % av världens guldproduktion går till detta ändamål.

Guldets beständighet tillsammans med det faktum att det är ett relativt sällsynt ämne som det finns begränsad mängd av har också gjort det lämpligt som värdereferens. Åtminstone förr i tiden knöt man valutor till guld, s.k. guldmyntfot Detta innebar att staten åtog sig att alltid växla in sedlar mot deras värde i guld. Således kunde landet inte trycka upp mer sedlar än det hade täckning för i sin guldreserv. Detta system tillämpas inte längre. Sverige övergav t ex guldmyntfoten 1931. Stora delar av världens guldreserver har utgjorts av myntat guld, i Sveriges fall framförallt slagna under Oscar II:s regering i form av 5, 10 och 20 kr mynt.

1 kg guld var 1873 (det år då kronan infördes) värderat till 2480 kr. I december 2009 var värdet på samma mängd guld 268000 kr.

Den största användningen för guld baseras dock på dess popularitet som råvara för smycken. Ungefär hälften av guldproduktionen går till detta ändamål.

Eftersom guld i sig är mycket mjukt är det i ren form inte lämpligt att göra smycken av. Därför legeras det med andra metaller. Halten guld i legeringen anges i enheten "karat" som betyder en tjugofjärdedel av vikten. Således är 24 karat = 24 K rent guld, och 18 K en legering där 75% av vikten är guld, resten andra legeringsämnen såsom silver och/eller koppar. Guldets gula färg varierar med halten och vilken typ av legeringsämne som använts.

"Vitt guld" är inte det samma som platina, vilket är ett eget grundämne som i mycket liknar guld. Vitt guld är istället en legering där man förutom silver/koppar tillsatt palladium samt tidigare även nickel.

Gulddoublé är ett förgyllt föremål med minst 4 mikrometers elektrolytiskt anbringat guldskikt. Guldplätering innebär mekaniskt tillförd beläggning om minst 8 mikrometers tjocklek.

Fram till början av 1900-talet gjordes svenska guldringar ofta i 23 K. Därefter blev 18 K vanligast. Från 1754 till 1988 var lägsta tillåtna guldhalt i Sverige 18 K, men p g a EU-anpassning är nu så låg halt som 9 K tillåten. En vanlig halt i utlandet är 14 K.

Svensk guldstämpling

Kattfoten (”tre kronor i ett Musse Pigg-huvud”) betyder att Statens Provningsanstalt kontrollerat guldhalten.

En bokstavskombination om två eller tre bokstäver, t ex ALC, kan förekomma och betecknar tillverkaren/importören enligt att register som Statens Provningsanstalt upprätthåller.

För svenska föremål finns en stämpel som anger guldhalten i karat eller tusendelar . 18 K motsvaras t ex av talet 750. Det finns även en internationell haltstämpel, CCM, i form av en våg med viktandelen angiven i tusendelar.

Årtalsstämpel

Så är det äntligen dags att skriva om årtalsbeteckningen som är grundskälet till att jag gjort denna artikel. Svenska guldföremål har försetts med årtalsstämpel sedan 1759. Detta år användes bokstaven A. Nästa år användes B osv. Man använde ett alfabete med 24 bokstäver, så när man kom till 1783 var bokstäverna slut och man måste man lägga till ytterligare ett tecken. Detta blev siffran 2. Därför blev beteckningen för 1783 A2, 1784 B2 osv.

Här är en formel för att räkna ut vilket år ett guldföremål är gjort för föremål som inte är äldre än 1783:

"Bokstavsvärde" fås ur tabellen nedan. Om beteckningen exempelvis är V8 blir bokstavsvärdet 21.

A = 1	B = 2	C = 3	D = 4	E = 5	F = 6
G = 7	H = 8	I = 9	K = 10	L = 11	M = 12
N = 13	O = 14	P = 15	Q = 16	R = 17	S = 18
T = 19	U = 20	V = 21	X = 22	Y = 23	Z = 24

"Siffervärde" är det tal som kommer efter bokstaven i årtalsbeteckningen. I fallet V8 är alltså siffervärdet 8.

Tillverkningsåret räknas ut med formeln:

"Bokstavsvärde" + 24x"Siffervärde" + 1734

Exempel med årtalsbeteckning V8:

21 + 24x8 + 1734 = 1947.

Källor:

Hemmets ABC

Wikipedia