Korrigering av färgstick
Intro om lager
Färgbyte
Finjustering av ljus
Rädda oskarp bild
Skapa en skylt

Introduktion till lager i Photoshop


Lagerhantering var det särklassigt mest efterfrågade ämnet för den här kursen så fokus ligger där med flera avsnitt som visar lite olika aspekter.

En fråga som fördes fram var varför man överhuvudtaget ska använda lager, och vilka fallgropar som finns.

Först väldigt kort om lager i allmänhet. En bild, t ex ett foto, kan man tänka sig som ett pappersfoto eller bilden på en datorskärm. I båda fallen är den platt, så alla små pixlar som utgör bilden ligger jämte varandra.

Om man har gör förändringar på en sådan bild, t ex målar på en skugga eller lägger en text över den så förstör man delar av bilden, dvs de områden som man påverkat kan inte återställas. Visserligen har de flesta datorprogram en ångra-funktion, men denna gäller inte om man åter öppnar bilden efter att tidigare ha avslutat arbetet.

De flesta bildredigeringsprogram har emellertid möjlighet att dela upp en bild i olika lager. Tänk dig att bilden består av flera delar, var och en på sitt lager, som man kan jobba med var och en för sig. Den slutliga bilden är vad man ser när man tittar "ner" genom de olika lagren. Man kan då påverka enstaka delar utan att påverka de andra, och det går att spara bilden med sina lager så att man kan modifiera dem i ett senare skede.

Dessutom finns det funktioner - såsom lager-masker och justerings-lager - som gör att även de förändringar man gör på varje lager är oförstörande så att lagret kan återskapas eller ändras på annat sätt.

Även den som bara jobbat lite med Photoshop kan ha använt lager utan att veta det. Om man till exempel skriver in en text i en bild så får den ett eget lager. Det är därför texten kan flyttas och editeras i ett senare skede.

Hur är det med fallgropar, då?

Ja, även den som är rätt van kan ibland gå vilse bland lagren om de är många. Det kanske vanligaste misstaget är att göra något på fel lager, dvs man tror att man målar eller suddar på ett lager, men egentligen arbetar man på ett underliggande lager eftersom man missat att kolla vilket lager som är aktivt. I det läget ser man kanske inte vad man gjort eftersom det övre, ej aktiva lagret skymmer misstaget och det är först långt senare det syns. Och då kan det vara för sent - det är inte allt som är oförstörbart med lager!

När ska man använda lager?

I vissa lägen är det en smaksak. Antag att du har ett foto som du bara vill ändra lite kontraster eller färgtemperatur på. Om du inte bryr dig om att din originalbild förändras permanent så kan du förstås bara öppna den i Photoshop, göra de färgjusteringar du vill och sedan spara den i önskat filformat.

Men det är när du vill göra mer avancerade förändringar av bilden som lagren kommer till pass. Exempel är när man vill lägga på texter, kopiera in andra bilder eller göra mer avancerade färgförändringar. Med hjälp av lager kan man också skapa helt egna bilder från scratch. Vinjettbilden i början av den här kursen är ett sådant exempel som jag också går igenom i ett avsnitt.

Lagerhanteringen i Photoshop (och de flesta andra liknande bildredigeringsprogrammen) innebär alltså att man kan arbeta med olika delar av en bild på ett oförstörande sätt. Varje del får sitt eget lager som man kan editera oberoende av de övriga.

Det här är en övning för att få en känsla för vad lager är. Det är inte meningen att skapa något fint resultat utan målet är bara att förstå principen för lager. Särskilt ska vi titta på vad som händer i Panel Bar eftersom det är den "central" som sköter alla lagren.

Börja med att öppna en bild i Photoshop. Den placeras automatiskt som en bakgrund som i Panel Bar heter Background.


Använd text-verktyget för att skriva in en text i bilden. Denna text får också automatiskt ett eget lager som namnges efter vad man skriver (praktiskt!).


Skriv in ännu en text på ett annat ställe. Detta får också ett eget lager:


Nästa steg i övningen är att öppna en helt annan bild i Photoshop, medan den första finns på arbetsytan men är inaktiv.


Markera en detalj av den senaste bilden, kopiera den (t ex med cmd+c för Mac och ctrl+c för PC), byt tillbaka till den första bilden och klistra in den kopierade detaljen i bilden. Den inkopierade detaljen får också ett eget lager.


Vi ska också skapa ett helt eget, tomt lager. Som för de flesta kommandon finns detta kommando tillgängligt på flera ställen i Photoshop. Använd förslagsvis den första lilla knappen över Panel Bar (Create a new layer).


Panel Bar ser nu ut så här, men det senaste lagret syns inte i bilden eftersom det är genomskinligt.


Innan vi börjar titta lite närmare på Panel Bar ska vi fylla det senaste, översta lagret med färg. Välj någon färg som Foreground color och använd Paint Bucket Tool för att fylla lagret med färg.


Nu syns inget annat än den ifyllda färgen, och den lilla rutan i lagrets rad i Panel Bar har också färgats.


Hela idén med lager är att på detta sätt bygga upp bilden i skikt. Photoshop skapar som vi sett lager vare sig vi tänker på det eller inte.

Lagren ligger alltså travade på varandra i den ordning de står i Panel Bar, ungefär som ett antal bilder på genomskinlig folie lagda på varandra. Tänk dig nu att du tittar på högen ovanifrån. Det du då ser är den bild du ser i den aktiva bildytan.

I vårt fall är ju det översta lagret helt fyllt med färg, så vi kan inte se vad som ligger under. Men det är lätt att ändra ordningen på lagren. Prova att klicka-dra det översta lagret ett steg nedåt.


Nu syns den inkopierade detaljen, och eftersom resten av det lagret är transparent så syns det underliggande färgade lagret i resten av bilden. Lagren därunder syns fortfarande inte.

Background-skiktet kan inte flyttas om man inte gör om det till ett lager. Prova att högerklicka på Background och välj Layer from background. Prova att flytta det lite fram och tillbaka.

Varje lager i Panel Bar har ett namn. Detta kan ändras genom att man dubbelklickar på det och skriver in ett nytt, bättre namn. Det är en bra rutin att alltid ge lagren begripliga namn.


Varje lager i Panel Bar har en symbol i form av ett öga. Genom att klicka på denna gör man lagret osynligt - ett rött streck korsar då ögat. Ett nytt klick återställer till synligt läge.


När man ska jobba med ett lager gäller det att detta är aktivt. Man klickar helt enkelt på det i Panel Bar så att det är markerat. Det är klassiskt att man glömmer det emellanåt och upptäcker att man jobbar på fel lager!

Välj det det färgade lagret och måla en krumelur på det med penselverktyget.


Lägg märke till att krumeluren döljs på de ställen där den täcks av överliggande lager.

Prova också att göra samma lager delvis genomskinligt. Uppe till vänster över Panel Bar finns en inställning för Opacity. 100% betyder helt ogenomskinligt lager. Prova att ändra detta för färglagret till 40%.


Nu syns underliggande lager men de är fortfarande lite skymda av färglagret med sin krumelur.

Den sista delen i denna genomgång består i att jobba lite med den inkopierade detaljen. Dölj först färglagret helt genom att klicka på dess ögonsymbol. Gör sedan detaljlagret aktivt genom att klicka på det lagret i Panel Bar (dess rad blir blå).


Nästa lilla del-övning är att använda suddverktyget (Eraser Tool). I mitt exempel frilägger jag blomman genom att sudda bort dess omgivning.


Nu jobbar man alltså bara på detta lager medan övriga lager förblir oförändrade.

Detta är egentligen inte det bästa sättet att göra detta moment eftersom man lätt råkar att sudda för mycket. Jag tar upp ett bättre sätt i ett annat avsnitt av denna guide.

Den sista övningen här blir att ändra färg på motivet i detaljlagret, så detta ska fortsatt vara aktivt.

Välj i Photoshops Main Menu Enhance > Adjust Color > Adjust Hue/Saturation. Dra lite i reglagen för att modifiera lagrets färgskala.


När man jobbar med lager ska man alltid se till att spara sin fil med jämna mellanrum. Man gör det då som en photoshop-fil, .psd. Denna behåller lagerstrukturen så att man kan komma tillbaka och fortsätta redigera de olika lagren.

Men när man är färdig vill man vanligen göra en publicerbar bild i valfritt filformat, t ex .jpg. Den bild man får då är densamma som vad som syns i det aktiva fönstret och den är då komprimerad, dvs man kan inte öppna .jpg-filen och se de olika lagren.